Via Soomaa hemåt

(av Angi)

27-28.4.18

Jag skriver om våra upplevelser under dessa två dagar

På morgonen gjorde vi en lång skön promenad längs stranden söderut från vår övernattningsplats i Ohessaare. Närmast den långgrunda stranden finns ett bälte med slipade platta kalkstenar. I många av dem kan man se fossil av små snäckor och andra för mig okända djur. Stenbältet slutar i en klint på några meter och strandängen breder ut sig på klinten, så vid att vi beslöt ha hundarna lösa och det njöt de av i fulla drag. En härlig promenad i fin terräng och med underbar lärksång från ett otal lärkor! Det var pålandsvind så det fanns inte så mycket sjöfågel, knölsvanar, viggar och måsar, några skrakar och några sträck med gäss.

Kratern i Kaali

Följande mål var Kaali där det finns en imponerande krater efter en meteorit, som slog ner för ca 7500 år sedan. Meteoriten delade sig 5-10 km före nedslaget i nio delar. Den största kratern är 110 m i diameter och 22 m djup. Kaali är nummer 8 i storlek bland världens jättekratrar enl. visitestonia. Det var imponerande att se den kraft nedslaget måtte haft. Nedslagshastigheten är beräknad till 40 km/s och storleken uppskattas till 60-80 ton nästan rent järn. Ca 2 % är nickel. Intill finns mindre nedslagsplatser för de 8 övriga delarna.

Torrdass i Riisa

Vi tog en lunchpaus på näset över till Muhu och beslöt då att fortsätta till ett naturskyddsområde sydost om Pärnu, Soomaa, som Martin hittat på appen Campercontact. Sista vägsträckan var grusväg och delvis svår att köra pga att väta hade gjort vägbanan mjuk. Men väl framme i vackert väder var det en fin plats, några hus, en parkeringsplats och en stor hållbar gräsmatta som vi parkerade Herman på. Vi hann ännu med en fin promenad, bäverlänken, på knappt 2 km , en fint spängad stig förbi vattendrag där bäverspår var tydliga, avgnagda och fällda stammar i skogen och i vattnet. En del av turen är rullstolsanpassad.

Kaffepaus i Riisa

Följande morgons långa promenad gjordes lite norrut i samma område, i Riisa, också en välspängad och delvis rullstolsanpassad stig i ett underbart myrlandskap med fina små rastplatser vid vattenögon i myren. Turen var 4,8 km och vi njöt storligen av den och av bl. a piplärkornas sång. Både kvällens och morgonens turer var så välbyggda med snygga WC vid starten att där har forststyrelsen något att ta efter! En sädesärla roade sig med Hermans backspeglar, försökte antingen flirta med eller attackera sin spegelbild och efterlämnade både vingmärken och. annat på speglarna… Men en tur att verkligen rekommendera!

Sedan bar det av till Tallinn och båten hem.