Husliga Hermans irrfärder: Klimpfjäll, Fatmomakke och annat roligt

(av Martin)

16.9
Vi har nu nått högsta punkten på Vildmarksvägen och börjar vända söderut mot Vilhelmina. När vi i går kväll kom till Gelvenåkko där vi övernattade på kalfjället var det riktigt ruskigt med regn och en isande vind med en temperatur på +3 C även om det kändes som minus. Då var det skönt att ha en fungerande värme ombord.

På morgonen var det bara ett litet duggregn kvar när jag gick på kiss-och-bajspromenad med hundarna. Efter frukost gick vi båda på en kort promenad innan vi åkte vidare. Vildmarksstigens högsta punkt, Stekenjokk, passerades efter några kilometer. Vi konstaterade att vi valt en bättre nattplats även om vi först hade tänkt oss just dit. Det hörde kanske lite till saken. När vi efter ytterligare några kilometer passerade Saxån parkerade vi och gick ut med hundarna på en kort vandring. Stigen var tyvärr väldigt lerig så vi vände efter ett par kilometer. På vägen hem badades hundarna i Saxån och jag tvättade byxbuntarna på vandringsbrallorna.

Vi åkte vidare mot Klimpfjäll. Tänk vilka fina namn det är på orterna på vår väg. Där gick vi på en 3 km vandring längs en led med 7 vattenfall/forsar och en väldigt vacker terräng i ruskafärger. Där på parkeringen under Klimpfjälls skidliftar intog vi vår lunch och en kort tupplur för min del.

Ett av de viktiga målen längs vår färd var Fatmomakke (tänk vilka fina namn...) som är känt för sin kyrkstad där samerna samlas till viktiga högtider och framför allt för att fira midsommar. Fatmomakke kyrkstad är verkligen imponerande. Där finns otaliga kåtor, utan att räkna säkert ett par hundra, och andra gamla byggnader med torvrtak och tjärade stockfasader på västra sidan (varför just den sidan?). Samernas samlingshus som blev färdigt 1905 är det första i sitt slag. Där finns också en rätt stor kyrka som blev färdig 1884. Före det hade man firat gudstjänst i en dubbelkåta.

Vi har en fin strandtomt på andra sidan vattnet från kyrkstaden. Det är lugnt i byn.