Livet efter Vildmarksvägen

Kolgårdens Camping som vi lämnade efter normala morgongöromål är bland det bästa i campingväg vi varit med om, om inte rentav den bästa. Duschrummet var som en svit som kunde ha rymt en hel familj och läget vid stranden var som av gårdagens bilder framgår väldigt fint. En full tia!

Strandtomt i Arvidsjaur

Efter frukost kontaktade vi distriktsveterinären i Vilhelmina för att få hundarna avmaskade. Vi fick en tid till kl 13.15. Till saken hör att man måste avmaska hundarna mot dvärgbandmask (Ocinococcus) när man reser från Sverige till Finland, eller Norge också för den delen. Finland och Norge och ett par andra europeiska länder har nämligen inte dvärgbandmask och det vill vi inte ha heller.

Vi åkte in till Vilhelmina (vackert namn) och fördrev tiden med att shoppa en del tills det var dags att besöka veterinären. Vi hittade en butik som var specialiserad på samehantverk. Där fanns massor av fina saker som bl.a. var gjorda av den trevliga och pratsamma  ägarinnan och hennes man. Hon var mycket intresserad av våra intryck från besöken i samebyarna Ankarede och Fatmomakke. Vi handlade en del än så länge hemliga presenter och en bordduk och en smörkniv till Herman.

Hos veterinären blev vi mottagna utan dröjsmål. Vi hade själv pillrena med oss och jag matade dem i hundarna. Veterinärens uppgift var att stämpla hundarnas pass och debitera 507 SEK.

Vi hade bestämt oss för att åka norra vägen hem så vi tog kurs mot Arvidsjaur. Vägen dit var fin och snabb. I Blattniksele tog vi en kaffepaus vid en Vindelälven strand och ett naturbete. Några betande djur fanns där inte men nog en del sjöfåglar. (Fåglar delas som känt in i småfåglar, sjöfåglar och kråkor).

Väl framme i Arvidsjaur hittade vi en fin strandtomt strax före byn invid en liten småbåtshamn, vad annars (N 65.60725, E 19.18046). Kvällen är vacker och himlen växlar hela tiden i olika röda, orangea och gula toner. Arvidsjauresjön (en viss tautologi eftersom jaure betyder sjö) ligger spegelblank.

Kvällsfiske

Skägglav