(av Martin)
Nu har vi
lämnat Lappland och midnattssolen bakom oss och återvänt till landet där solen
går ner. Här går den ner vid midnatt i kväll och upp två timmar senare. Vi
ligger vid Ule älv i Riihikylä nära Muhos med fören riktad ut mot älven och med
en badstrand alldeles invid och med möblemanget i skuggan under en björk för
det är rätt varmt i solen och med varsitt vitvinsglas framför oss. Inte illa!
Vilken kontrast mot tillvaron vid Varangerfjorden i förrgår!
Allt har
sin tid och man är förvånansvärt anpassningsbar. Det har vi konstaterat så
många gånger förr. När vi kom hem i våras efter att ha varit över fyra månader
på resa och kom innanför dörren kände vi oss genast hemma och efter ett par
timmar var det som om man aldrig skulle ha varit borta hemifrån. Åtminstone var
det så för mig. Vi är ju alla olika också i det avseendet. Men vi har minnena
kvar. En av idéerna med att skriva blogg är just att få fram minnena och att
kunna återuppleva vilken del av resan man vill bara genom att klicka fram rätt
avsnitt av bloggen. Utan blogg skulle åtminstone jag inte ha en aning om vilka
platser vi har besökt och vad vi har sett och upplevt. Att sedan många av våra
vänner också är intresserade av att läsa vad vi skriver förhöjer ju bara värdet
av bloggen.
Vår resa
till Varangerhalvön tar slut här. I morgon är det ”bara” hemfärd antagligen via
Luhanka nära Jyväskylä som också var vår första kvällshamn när vi började resan
9.6.
Resan har
varit fin och Varangerhalvön som upplevelse har i alla avseenden överträffat
våra förväntningar. Vi har haft några riktiga höjdpunkter. En var helt klart
vår vandring till ödemarkskyrkan i Enare. En fin vandring genom en storslagen
ödemarksskog. Kunskapen om ödemarkskyrkans historia som vi fått genom att läsa prästen
Jacob Fellmans anteckningar från sitt liv i norra Lappland och Norge i början av 1800-talet gav upplevelsen
ytterligare dimensioner. Jacob Fellman har många gånger varit i våra tankar. Vi
tyckte att det var ganska långt att köra med bil från Utsjoki till Enare i går.
Då tänkte vi på Jacob som företog resan många gånger per år till fots eller med
renskjuts. Både Utsjoki och Enare hörde till hans församling. I går tog vi som
Angi skrev en titt på Utsjoki kyrkstad där han hade sitt huvudsäte. Då var han
också med oss.
En annan av
de riktiga höjdpunkterna var vår båttur ut till Hornøya som Angi skrev om i sitt
inlägg i går. En helt overklig och stark naturupplevelse.
Mellan
dessa höjdpunkter ryms många andra fina upplevelser och möten som vi försökt
återge i bloggen.
Dagens resa
har också varit fin. Vi tog en lunchpaus på ett mycket vackert ställe vid en
fors i Ala-Säynäjäjoki där jag passade på att ta några bilder av min
favoritblomma Trollius.
Det här
blir sista avsnittet med de sista bilderna för den här resan. Fortsättning
följer om vi får ha hälsan. När och vart vet vi inte ännu.
Trollius |
Trollius |
Tänk vad det går fort att flytta sig från ishavskust till älvstrand i mellersta Finland. Vi kommer efter!
SvaraRaderaSååå konstnärliga bilder..Trollius har varit en av mina många favoriter också..
SvaraRadera