lördag 7 oktober 2017

Gdansk - en fin upplevelse

(av Martin)
7.10
Poddabie
Morgonen i Poddabie var småruskig med regnskurar och ganska hårda nordliga vindar. Efter morgongöromålen tog vi en hundpromenad genom den vackra bokskogen mot sandstranden där vinden blåste på ordentligt. Ändå var det ett vackert sceneri. Man kan föreställa sig hur beachen ser ut en solig sommarlördag. Poddabie liksom så många andra byar och städer längs kusten är byggda för sommarturism.

Vi tog snabbaste vägen mot Gdansk via Sopot som vi ville se. När man som vi rör sig utom säsongen får man improvisera en del får att få det nödvändigaste att funka. Trots att vi är själförsörjande ombord med värme, vatten, kök, dusch, toa mm måste man ändå kunna tömma toakassetten, fylla på vatten och bli av med gråvattnet mm. Toakassetten tömdes på toan på en bensinmack. Vattnet fylldes på på en annan mack i samband med att vi tankade och handlade i butiken invid. Gråvattnet blev vi av med på en rastplats i en skogsglänta. Det släpper man med gott samvete ut där växterna kan ha användning av diskmedelsrester och annat ofarligt.

1945
I Sopot åkte vi så nära strandlinjen man kommer med bil och imponerades av de ståtliga villorna och turistanläggningarna. Allt i mycket gott skick. Sopot var ju ett turistparadis för finska turister på 70-talet när man finasierade sin vistelse genom att växla västvaluta på svarta börsen till tio gånger bankkursen. Sopot i dag ser mycket fint ut. Säker värt ett besök under säsong.
Nu

Väl framme i Gdansk parkerade vi på en bevakad parkering i centrum på 5 minuters gångavstånd från promenadstråket Dluga (N 54.34516, E 18.64805). Det vi såg av Gdansk var mycket imponerande. Gdansk drabbades inte lika mycket av de allierades bombningar under andra värlskrigets slutskede som många av de städer vi sett i nordsöstra Tyskland. Sovjetarmen gjorde i stället under sin invasion sitt bästa för att förstöra och bränna ner staden. Allt som förstördes under andra värlskrigets slutksede är återuppbyggt. Imponerande!







Dluga var höstvädret till trots fullt av folk. Bl.a. massor av norrmän. Det föranledde mig att fråga en norrman om Norge brunnit men så lär inte ha varit fallet. Vi promenerade ner mot floden Wista och tog en öl och sedan tillbaks till Herman igen. Där lämnade vi hundarna för att ta oss tillbaks till en restaurang där man serverade polsk mat. För säkerhets skull hade vi bokat bord. Middagen höll vad den lovade. Ett riktigt skrivmål på god ohälsosam mat.

I gatuvimlet

I gatuvimlet


2 kommentarer:

  1. Onekligen är det höst också här. Ca 10 C och småruggigt och -duggigt.

    SvaraRadera