Cefalú - Milazzo - Marina di Ragusa

(av Martin)

Så är cirkeln sluten och vi är tillbaka i Marina di Ragusa efter vår tur Sicilien runt. Vi kom hit i går kväll lagom till solnedgången. Nu när vi har ”sett Sicilien” har vi tänkt bli bofasta här ett bra tag. Kanske ända tills vi börja tänka på en ärofull sorti någon gång i mitten av februari, vem vet.

Vi åkte från Cefalú i förgår, 9.1. Det var en regnig dag och vi var inte intresserade av några längre promenader. Vi beslöt oss för att åka kustvägen mot messinahållet. Men först ville vi göra ett besök i en av Siciliens större vingårdar, Abbazzia Santa Anastasia. Vi hade blivit rekommenderade ett besök av våra vänner Kallios (MC-föraren Mika Kallios föräldrar by-the-way) som vi träffade i Sampieri och som också några dagar efter att vi åkte därifrån besökte oss i Marina di Ragusa.

Abbazzia Santa Anastasia ligger en bit upp i bergen i Castelbuono bara 20 km från Cefalú. Dit ledde en krokig och vacker och helt körbar väg. Vingården gör vin enbart av egna druvor. Man har många olika internationella vita och röda druvor men den som kanske är kändast är den sicilianska Nero d’Avola.

Abbazzia Santa Anastasia (foto Google)

Vi blev mycket väl mottagna i gårdens vinbutik av en pratsam man som mycket väl kände till Finland. De har en agent i Åbo och man kan köpa deras viner privat för transport till Finland. Det kommer vi säkert att göra något tag. Nu blev det 12 flaskor av ett rimligt prissatt (7 €/fl.) Nero d’Avola och 2 flaskor av en exklusivare årgång (18 €/fl.) att ta med hem. Det har sina fördelar att resa med husbil.

Vi åkte samma väg ner till Strada Statale 113 och fortsatte österut. Vägen går i kringelikrokar runt alla uddar och genom en del tunnlar och över ett antal broar. När det blev dags för lunch hade vi precis passerat staden Santo Stefano di Camastra som tydligen är ett keramikcentrum. Det fanns större och mindre keramikverkstäder överallt och längs gatorna såldes det keramik likaså över allt. Dit borde man åka om man skall planera ett badrum eller en trädgård. Genast efter staden hittade vi en parkering där vi stannade för lunch. Också parkeringen var dekorerad.

Parkeringsplats nära Santo Stefano di Camastra

Efter lunch kringlade vi vidare österut mot Milazzo. Vi hade utsett en övernattningsplats åt oss, Camping Agriturismo II Gelsomino Ritrovato. Det var en regnig färd och vi kom fram strax efter solnedgången. Vägen från Cefalú till Milazzo är c 140 km. Inklusive avstickaren till vingården tog det oss hela dagen.

Vägen kringlar sig fram längs kusten runt alla uddar

Vi hade vissa problem att checka in. Gossen som öppnade hade en del funktionsnedsättning och vi hade svårt att förstå varandra. Så småningom kom hans mamma på plats och då blev det lättare även om inte heller hon talade annat än italienska. Det ösregnade hela natten och regnade fortfarande på morgonen (10.1) när vi åkte iväg.

Trippen från Milazzo till Marina di Ragusa är drygt 150 km. Vi hade beslutat att åka via Giardini Naxos (Naxos trädgårdar) där vi visste att det fanns en stor skoaffär, Tutto Scarpe. Det är nämligen så, att Crocs krymper av värme. Jag hade redan krympt ner mitt andra par Crocs genom att av misstag placera någondera skon alltför nära en varmluftsinblåsning. Man blir rätt förvånad när man skall ta på sig en sko som krympt minst två nummer. Först tror man att det hänt fötterna någonting under natten, sen tror man att någon illvillig person bytt ut ena skon innan man slutligen inser att skon verkligen har ändrats.  Mitt andra par köpte jag i Graz i Shoe for you. Nu var det alltså dags för par nummer tre. Crocs är mycket behändiga på en husbilsresa. Det var så också på segelbåten. Det är förvånansvärt bra att segla i Crocs. I Tutto Scarpe inhandlade jag en riktigt bra kopia för 5 €. På vägen därifrån ångrade jag att jag inte köpte två eller tre par.

Vi åkte motorvägen till Giardini Naxos och också vidare till Marina di Ragusa dit vi kom lagom till solnedgången. Kanske ni har förstått att vi älskar solnedgångar och i synnerhet solnedgångar i Marina di Ragusa. Vi hade inhandlat Spigola (Dicentrarchus labrax) som grillades som kvällsmål. Gott var det.

Dagens solnedgångsbild

I dag (11.1) har vi ägnat oss åt diverse sysslor, tvättat och städat och sådant och sedan solnedgången förstås.

Nu är vi alltså rätt väl förankrade och kommer att ligga här ett bra tag. Det betyder kanske också att bloggen inte uppdateras så ofta.

En par reflektioner på vägen:

Jag har svårt att förstå mig på italienarnas vägbyggen. Längs vägen är körfiler avstängda titt som tätt. På somliga avstängda avsnitt ser man att det har pågått någon form av aktiviteter men på dom flesta inte. På ett avsnitt i går växte det gräs och mossa på den avstängda körfilen. Då har man inte varit speciellt flitig.

Man är ganska duktig på att bygga broar. Om en motorväg skall dras på ett ställe där det är en bro i vägen så kapar man bron just där vägen skall dras men lämnar resten som en framtida ruin. Vi är kanske inte riktigt vana att göra så. ”Olika vanor i olika tegelbruk”.