Återtåg

Tromsö hamn

(av Martin)

Första regndropparna på vår färd fick vi i dag på morgonen i Tromsö. Inget ösregn utan bara ett stilla regn som påminnelse om att det också finns andra typer av väder än det vi haft ända sedan vi lämnade hemmet för en dryg vecka sedan. Regnet orkade inte hålla på speciellt länge; ett par timmar bara.

Tromsö är en vänlig och väldigt vackert belägen stad. Naturligtvis är staden byggd på en fjällsluttning och har därför rätt så branta gator som sluttar ner mot vattnet. San Fransisco i miniatyr. Centrum av staden byggs ut i modärn stil i hög takt. Centrum är emellertid väldigt litet och de gamla (och delvis förnyade) villaområdena ligger alldeles intill. En charmig blandning.

På morgonen förflyttade vi oss en dryg kilometer från vår centrala parkeringsplats till en som låg närmare Stortorget. Vi hade för oss att vi ännu en gång skulle inhandla färska nordsjöräkor. Vi öppnade dörren till Kystens mathus kl 9.50. Egentligen öppnar man kl 10, men vi blev vänligt bemötta och inhandlade våra räkor. Alsacevinet hade vi redan i kylskåpet.

Reddningsselskapets ungdomar på väg ombord

Färden upp mot Kilpisjärvi var intressant på många vis. Ännu en gång; den sista för den här resan; var vi med om en förflyttning från sommargrönska till landskap med istäckta sjöar och björkskogar som ännu inte hade fått sina mössöron. Vilken gång i ordningen var det? Också fjällandskapen förändrades från skarpa norska fjäll till mjuka finska ”vaaror”. ”Mjukare landskap men hårdare människor” tror jag att jag utbrast. En annan märkbar förändring var att strömmen av turistande husbilar och –vagnar tog slut efter altavägskälet. Det är inte många som åker till Finland.

Vi åkte vidare på eländiga vägar. Det var en lång räcka av krossgrusvägar på grund av helt behövliga vägförbättringar. I en husbil tror man att inredningen skall lossa. Hundarna tyckte inte heller om det.

Nu är vi parkerade i en ”puskaparkki” vid Mannajärvi ca 70 km norr om Pello (N 67.47027, E 23.64644). Räkorna och vinet har smakat bra. I morgon skall vi besöka Charlies uppfördare i Haukipudas norr om Uleåborg.