Landet Där Solen Aldrig Går Ner

Frukost i Simoniemi fiskehamn

(av Martin)

Nu har vi kommit till Landet Där Solen Aldrig Går Ner. Efter en skön och varm morgon i Simoniemi med frukost ute vid stranden i T-shirt och shorts och efter drygt 400 km körning längs vackra och fina vägar har vi för ett bra tag sedan passerat polcirkeln och kommit till Laxforsen i Jukkasjärvi nära Kiruna. Vi har stannat på en liten parkering  (där man bra kan övernatta) nära forsen bland en del tyska turister som också tycks tycka om fricamnping, dvs camping utan service med egen utrustning på vackra platser (och dessutom gratis). Platsen är vald med tanke på att vi i morgon kl 11 skall besöka en veterinärmottagning i Kiruna för att få hundarna behandlade mot dvärgbandmask och få stämpel i passet. Som jag tidigare nämnt måste man göra så om man åker med hund från Sverige till Norge eller Finland.

Några kilometer efter att vi helt obemärkt passerat svenska gränsen uppsökte vi ”trafikrastplatsen” Aavajoki på grund av diverse  servicebehov. Vi behövde tömma WC-kassetten och också fylla på vatten. Det var ett imponerande ställe. Snygga utemöbler (utan klotter), välutrustat för våra behov, rent och snyggt och till och med WC-papper på toaletterna. Och dessutom helt gratis. Imponerande. Platserna upprätthålls av svenska Trafikverket. Sådana platser finns längs alla huvudvägar i Sverige. Om man jämför med rastplatserna i Finland är skillnaden enorm. Hos oss finns vanligen inte ens sopkärl, vilket gör att folk slänger omkring sig sina sopor i naturen runt omkring. Om det undantagsvis finns sopkärl underhålls de inte utan fylls av allvärldens saker som folk vill bli av med. Det som inte ryms i sopkärlen lämnas på marken såsom gamla möbler och TV:n och annat smått och gott. Om det mot förmodan finns ett puucee så är byttorna fulla och stället luktar apa och kan inte användas; åtminstone inte av folk vid sina sinnens fulla bruk. Där har Vägverket i Finland en del att lära. Också annars är husbilsturismen hos oss inte speciellt välutvecklad. Man planerar ännu huvudsakligen för husvagnar medan husbilarna i antal åkt ordentligt förbi. Kraven är totalt olika för husvagn och husbil.

Laxforsen

Vi hade en mycket vacker tur norrut längs östra stranden av Kalixälven. I Bondersbyn (ungefär) körde vi ner mot stranden till en gräsparkering med utemöblemang. Där avnjöt vi en smörgåslunch och den som ville fick en tupplur i gräset och den som inte ville fick sig en promenad med hundarna (gissa vem som gjorde vad).

Efter ett tag körde vi tillbaks över Kalixälven och fortsatte längs E 10 förbi Gällivare mot Kiruna. På sina ställen fanns det ännu snö i skogen och is på sjöarna. Också på Dundret i Gällivaare var det en hel del snö i pisterna.

Nu förbereder vi en middag i Laxforsen (N 67.85648, E 20.52751). Det skall bli en gratäng i vår nyinhadlade Omniaugn. Jag berättade tidigare om vår förtjusning över vår Lotus bordsgrill. Lika förtjusande är Omniaugnen, som man värmer på gasspisen. Vi har ingen vanlig ugn i bilen. Det är inget problem. I Omnian kan man tillreda vilken ugnsmat som helst. Bara fantasin sätter gränser.