(av Martin)
Vi ligger i
småbåtshamnen i Korpilahti (N 62.01436, E 25.55465), dit vi kom i går kväll. Så mycket seglare är vi ännu
att vi dras till båtar och vatten. Vi frågade byborna om vi kunde ligga här
över natten och fick mycket välkomnande svar. Som vanligt fick vi också god
kontakt med ett par hundägare. Hundar förenar människor. Hamnen har plats för
ett hundratal båtar, både segelbåtar och motorbåtar och ligger väldigt vackert
i Kirkkolahti (Kyrkviken).
Nu är vi
äntligen på väg på vår färd norrut som så småningom skall leda oss mot Lofoten
och ishavskusten. Den här gången är väldigt lite planerat, förutom att vi skall
vara hemma till midsommar. En fästpunkt har vi i tidtabellen och det är att vi
har tid hos en veterinär i Kiruna för att få hundarna behandlade mot
dvärgbandmask (Ecinococcus) och få stämpel i passet. Det måste man göra för att
föra hundar från Sverige till Norge eller Finland.
Skuru –
Tavastehus tog vi som en transportsträcka med en kort kaffe- och hundkisspaus i
Nummela. Färden vidare från Tavastehus norrut gick längs en fantastiskt vacker
och fin väg genom böljande landskap. Osökt kom vi att tänka på Runeberg i
Fänrik Stål: ”Tavastehus, jag kan ej glömma huru i månens sken du låg, när
ifrån Hattelmalas höjder jag dig första gången såg...” (tror jag på ett
ungefär) eller Topelius ”Jag gungar i
högsta grenen av Harjulas högsta ås. Vidt skina de blåa vatten, så långt de av
ögat nås....” (tror jag på ett ungefär). ”Jag sitter källa...” av Runeberg
kommer väl också härifrån.
Som sagt är
det väldigt lite vi planerat. Ett möjligt mål för natten var var Jämsä. Nära
centrum ligger en pytteliten sjö med en fin badstrand och en rätt stor parkering
dit karavanare är välkommna. Vi konstaterade att mopoungdomarna som nyss börjat
sitt sommarlov nog kan föra en del oljud rätt sent på kvällen så vi åkte
vidare. En annan möjlighet som vi hade kollat var hamnen i Säynätsalo där det
också finns både badstrand och parkering. På vägen dit fick vi syn på
Korpilahtis småbåtshamn och åkte ner för att kolla. Det var en lyckträff.
På kvällen
intog vi en middag på grillad kassler och vit sparris. Vi har inhandlat en helt
fantastisk ”bordsgrill” av märket Lotus. Den bränner kol och är helt rökfri
genom att en liten batteridriven fläkt sköter om förbränningen av en mycket
liten mängd kol. Grillen är klar att användas efter fem minuter och brinner
ytterligare ca en halv timme. Den är konstruerad så, att den inte blir varm
utanpå och man kan ha den på bordet. Det blev en fin stämningsfull middag ute
på stranden med Päijänne som kråmade sig i kvällssolen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar