I går gick solen ner

Vägen ner från Lappland söderut är lång och rätt tråkig. Den känns ännu längre och tråkigare när man är på väg hemåt från Äventyret jämfört med om man skulle vara på väg till det. Det är bara att köra och tillryggalägga mil efter mil vilket vi också gjorde.

Under hela vägen ända till en god bit söder om Uleåborg finns det tvärsprickor i vägen som ger ett enformigt dunk nästan som när man förr i världen åkte järnväg. På järnvägarna har man lyckats svetsa ihop rälsen och fått bort dunket, men det har man inte lyckats med på landsvägarna. Det finns undantag. På stora delar av de norska vägarna hade man lappat sprickorna så att de knappt kändes. Det har man inte brytt sig om att utveckla här hos oss. Jag antar att sprickorna uppstår pga temperaturskillnader och är svåra att undvika när beläggningen får några år på nacken. Men att utveckla lagningsmetoder så att vägkomforten inte lider borde inte vara någon avancerad raketvetenskap. Till saken hör att en husbil som vår har ett högt däckstryck, 5,5 atm (jämfört med ca 2,2 i en personbil) vilket ytterligare accentuerar ojämnheterna.

Morgon vid Larsmosjön

Ett synnerligen välkommet avbrott på resan var ett besök hos Charlies uppfödare, Suvi Ahonen, och hennes man Tomi och deras 6 hundar, bl.a. Charlies syster Malle och Charlies mormor. I synnerhet Charlie var omåttligt förtjust. Willie höll sig som vanligt mera på avstånd och hann under vårt korta besök inte riktigt bli vän med de andra hundarna.

Färden gick vidare söderut. Efter ett visst funderande bestämde vi oss för Strand Camping vid stranden av Larsmosjön i Larsmo. Precis före campingen fanns en fin parkeringsplan vid badstranden och med utsikt över sjön (N 63.71817, E 22.76089). Eftersom vi inte behöver campingens service beslöt vi oss för att stanna där över natten. Den kvällen gick solen ner. Visserligen först 23.45 men i alla fall. På morgonen vaknade vi till ett strålande solsken över sjön och badstranden. Jag fick mig ett eftertlängtat och länge planerat morgondopp i det 17-18 C varma vattnet. Det här med länge planerat men oförverkligat beror på att vi trots att vi många gånger övernattat vid vatten inte haft badmöjligeheter antingen pga oländiga stränder eller pga höga bryggor utan badstegar (räddningsstegar!).