torsdag 22 november 2018

Villach – Udine (Italien)


22.11.2018 Villach – Udine (Italien)

Vi sökte upp en bilverkstad, Autohaus Ortner, i Villach som också servade Fiat. Vi kom dit kl 8 på morgonen och Herman blev genast intagen utan tidsbeställning. Inte illa! Det visade sig att vi (dvs. jag) vid vår första bekantskap med riktiga alpvägar hade bränt frambromsarna trots att jag körde på treans växel i nedförsbackarna. Inte helt ovanligt. Jag borde ha växlat ner ännu mera. Till tvåan och kanske ibland till ettan för att ha bättre motorbroms inte behöva bromsa så mycket med bromspedalen. En husbil är nämligen tung, ca dubbla vikten jämfört med en personbil och vill gärna gå fort nedåt. Det blev nya klossar och nya skivor fram plus en del bromsvätska. Läxan blev dyr, närmare bestämt 720 €.

Vi var klara att åka vidare strax efter tolv och åkte några kilometer till ett område med termiska bad och massor med kurhotell av olika slag. Där finns också ett omfattande nät av vandringsleder och vi valde en arkeologisk vandring på ca 7 km som gick 250 m uppåt och (surprise, surprise) lika mycket nedåt i omväxlande och vacker terräng med höga bergstoppar runt omkring. Som vanligt är det omöjligt att med bilder återge det man ser sådana gånger, men det vi såg var väldigt fint. Några unika saker var en gammal romersk väg längs vilken man fraktat varor från Medelhavet norrut och vice versa. När man ser på hjulrännorna i stenbeläggningen får man en uppfattningen om trafiken som försiggått under hundratals år. Intressant att man hade en standardiserad spårvidd. En annan unik lämning var grunderna av en basilika från kristendomens allra första början. Slut ögonen och föreställ dig tidens gång!

Föret var ganska vått och klottigt. Efter hemkomst och dusch av hundarna fortsatte vi mot Italien och Udine. Vägen dit vara bara ca 120 km. Till en början tog vi motorvägen (vi ville inte bränna bromsarna) men sista 30 km åkte vi längs småvägar.

Vi ligger nu på en kommunal parkeringsplats, Parcheggio Scambiatore, en bit utanför Udines centrum. Platsen har den elementära servicen vi behöver (WC-tömning och vatten) och är dessutom kostnadsfri kl 20-08. Sådana parkeringsplatser tycks det finnas gott om i Italien. I det avseendet är Finland ett U-land.

Jag kunde skriva mycket om vad jag tror att det beror på. För att fatta mig riktigt kort, så har finska husvagns och -bils organisationen SFC med medlemsföreningar mycket resurser bundna i campingområden och har inget intresse att gentemot kommunerna lobba för husbilsturism trots att det just är husbilsturismen och inte -vagnsturismen som är en riktig turistform och som ger turistmålen intäkter. Vagnsfolket håller till på sina campingområden och bidrar inte mycket till turistnäringen medan husbilsfolket är mobilt.

Nu blir det spaghetti carbonara á la Angi och i morgon åker vi till Verona.


Romersk transportväg
Romersk transportväg

Grunderna till en basilka i tidig kristendom
Så här såg kanske basilikan ut

I mörka skogen

Pastoral i novwember


2 kommentarer:

  1. Det är tungt att gå långa sträckor nedför, och då blir det också tungt att köra långa branta nedförslöpor. Skulle antagligen ha gjort samma misstag, för man tror att man kan köra fortare. Men Villach är en ganska trevlig plats. Nu blir det bara ett vidare nöje att se vad ni får uppleva i Italien. Gott vin och god mat gissar jag. Tänker ni gå söderut längs Adriatiska havets kust eller över mot västkusten?

    SvaraRadera
  2. I morgon skall vi väl titta på Julias balkong. Sen får vi se. Det blir en tur till Valpolocelladistriktet. Kanske i dagarna två. Vi har planerat att åka söderut längs Adriatiska havets kust, bl.s. via San Marino. Så hsr vi fått tips om en del intressants etruskiska lämningar norr om Rom. Då blir det väl en sväng mot västkusten igen. Men vem vet. Den som lever får se.

    SvaraRadera