(av Angi)
6.12.2018 Scilla – Giardini Naxos, Sicilien
 |
| Soluppgång i Scilla |
Vi vaknade tidigt till en fantastisk
morgonhimmel över Messinasundet och Scilla. Man skall vara snabb med kameran
för att fånga morgonstämningen, alltför fort försvinner den. Efter en lugn
morgon med promenad längs de få vägar och stigar som fanns runt vår ställplats begav
vi oss iväg till Villa San Giovanni längs den gamla kustvägen Strada Statale
18. Trafiken löpte långsamt i Villa San Giovanni och gatan var smal men allt
gick väl tills vi vek ner mot hamnen. Då kom en järnvägsundergång som vi inte
skulle ha klarat av, alltför låg frihöjd, men vi kunde vända tillbaka och till hamnen
vid en senare nedfart. Vår gps-guide, Jane, är inte alltid tillförlitlig. Hon
känner t. ex. inte till bilens storlek. Nåväl, vi kom till hamnen, inhandlade
bilgietto tur-retur inom tre månader, kom ombord och satt i Herman ca 20 min
och körde sedan iland i Messina.
Vårt mål var en ställplats i Giardini Naxos,
ca 60 km söderut och den sträckan tog sin lilla tid. Att komma ut från Messina
var trögt. Av två körfiler var i allmänhet bara en körbar, den andra användes
för parkering ytterom de bilar som stod parkerade invid trottoaren! Snabbast
kom de hundratal vespa-förare fram men de körde också där det fanns rum, inte
enligt några trafikregler jag känner till. Herman kördes väl av sin chaufför!
Kustvägen söderut från Messina går genom alla
små städer och trångt var det om utrymme i städerna, de är inte gjorda för
mötande trafik plus parkerade bilar. Vägen blev bredare när vi närmade oss
Taormina och Naxos, där har man ställvis enkelriktat trafiken längs parallella
gator.
Lunchpaus tog vi på en stor, relativt tom
parkering intill havet med Reggio di Calabria på andra sidan sundet. Skön paus
i sol och värme, ca 20 grader!
Vidare mot Giardini Naxos vilket ledde oss
till kusten strax under Taormina, där vi stannat en vecka för ca 15 år sedan. Det
var lite nostalgiskt att fara förbi vårt hotell och Isola Bella nedanför
hotellet. Nu är vi sedan några timmar på ställplatsen i Giordini Naxos,
tillsammans med husbilar från bl. a. England, Tyskland och Nederländerna. Det
är en plats där man stannar länge.
Ikväll skall vi ännu fira Finlands
självständighet.
 |
| Vi firar Finlands självständighet |
Om ni visste vad jag njuter av att följa med er resa. Ja, ni känner mig, så antagligen vet ni... Här sitter jag nu vid köksbordet med Mira i famnen. Catta är i sitt arbetsrum och printar ut någon text om urgamla släktingar. Själv har jag tittat på ett norskt tv-program från 1975 om Karl Westermark, Svartiskongen. Pappa träffade honom en gång och det verkar som om vi var släkt. En underbar gubbe. Nu har ni då kommit fram till Sicilien. Fortsätt och skriva kära vänner, för vi njuter av er resa.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaNy version: Catta satt och printade ut en version av Topelius översättning av Drummelpetter, ingen släktkrönika. Däremot har hon hittat en massa släktingar som levde i Ostpreussen på 1700- och 1800-talen. Undrar var deras efterkommande bor idag.
SvaraRaderaSäger som Henrik, njuter också väldigt mycket av er resa. En dröm som tyvärr blivit ouppfylld för mej. Glad självständighetsdagskväll.
SvaraRaderaTack Nita o Henrik för era kommentater! Det är såå trevligt och inspirerande att se att någon aktivt följer med.
SvaraRaderaVi är i Giardini Naxos nu och stannar här i några dagar.