Sista dagen på Sicilien

(av Martin)

Morgon i Cefalú

Det regnade hela natten men i motsats till prognosen blev det uppehåll när det var dags för oss att efter frukost gå på vår morgonpromenad med hundarna. Promenaden blev i alla fall rätt kort. Vi startade iväg mot motorvägen åt messinahållet. På vägen ut från stan rådde normal italiensk stadstrafik. Det går långsamt. Det beror främst på alla dubbel-trippel-trubbelparkerade bilar. Man parkerar helt var man vill. Ryms man inte på längden längs trottoaren kör man in på tvären med halva bilen ute på körbanan. Och finns det inte rum för det dubbelparkerar man. Man stannar bilen, sätter på nödblinken och går sin väg. Vi som rör oss med en större och bredare bil får verkligen vara påpassliga. Ofta får man bara lov att stanna och vänta på att situationen skall lösa upp sig.

Tänk att man i denna gamla kultur är så otroligt illa organiserad (enligt våra normer). Det märks på så mycket. Hela trafiken är ett enda kaos. Hastighetsbegränsningarna struntar man helt i. Och vägförvaltningen struntar helt i att underhålla vägarna. Vägarna är på många håll i ett uselt skick. De ständigt återkommande avstängningarna av körfiler på motorvägarna har jag nämnt tidigare. Filer stängs av titt som tätt. På de avstängda avsnitten som man med normal logik tror att är avstängda för vägarbeten försiggår inga som helst arbeten och har inte gjort det på länge. Hur har man tänkt?

By-the-Way. En annan ”lustig” sak som jag har lagt märke till är affärernas öppethållningstider. Dvs. man har inga. Närmare bestämt håller man öppet när man har lust. Inga öppettider anges på dörren (med undantag av stora livsmedelsaffärer). Jag hade ärende till en urmakare i Marina di Ragusa. Jag var utanför butiken i fem dagar på förmiddagen när man tycker att butiken skulle vara öppen. Men inte. Sedan en vacker söndag kväll var han på plats. Det att det står ”Aperto” (Öppet) på webbsidan eller till och med på dörren betyder ingenting. Det är kanske bara ett förslag.

Det här blev en liten avstickare.

Senast när vi under vår resa runt Sicilien åkte från Cefalú mot Messina åkte vi längs kusten. Det är en otroligt vacker väg som går upp och ner och i kringelikrokar. Det tog oss hela dagen. Nu åkte vi i stället motorvägen som tog oss under två timmar. Det började regna rätt kraftigt. Men eftersom vägen huvudsakligen går genom tunnlar gjorde det inget. Det är faktiskt så att största delen av färden från Cefalú till Messina går genom tunnlar. Och går vägen inte genom tunnlar så går den över broar. En till observation om den italienska vägförvaltningen. Man har tydligen ingen som helst norm för hur tunnelbelysningen skall vara funtad. Somliga tunnlar hade en väldigt fin belysning. I andra tunnlar kunde halva tunneln ha en god belysning men resten vara mörk. Somliga saknade helt belysning. Och om en lampa slocknar – so what? Kanske entreprenörerna har fria händer? Eller är det så, att den eventuella normen bara är ett förslag?

Är det inte bro så är det tunnel

Vägen var i alla fall vacker genom det synnerligen kuperade landskapet. När vi efter ett tag kom ut ur en lång tunnel hade regnet upphört och vädret klarnat.

Vårt mål var en bevakad parkering nära hamnen i Milazzo. Parkeringen visade sig vara riktigt lugn och fin med alla de bekvämligheter vi behöver.

Vi gick på en lång eftermiddagspromenad mot hamnen och vidare norrut längs en vacker strandpromenad. Staden har en vacker havsfront mot öster med både nyare och äldre hus. De äldsta från 1500-talet. Som i alla italienska städer vi hittills har sett så är en mycket stor del av de äldre husen i stort behov av fasadrenovering (enligt vår norm får man väl tillägga). Här river man ingenting i onödan. Husen får stå kvar även om de är helt förfallna. Olika vanor i olika tegelbruk brukar jag säga. Somliga kanske tycker att det är charmigt. I alla fall är Milazzo intressant och vacker med sin havsfront. Längre från stranden finns kvarter av alla de slag. Vi träffade på en däcksfirma mitt i stan. Om en bil skulle ha däcken bytta parkerade den utanför på gatan och där bytte man. De gamla däcken bildade berg på trottoaren utanför. I järnhandeln bredvid reparede man motorsågar ute på trottoaren. Willy tyckte inte om när motorsågen provkördes. Vad kallar man det? Flexibel kreativitet eller oorganiserad oreda? I dag tänker jag inte skriva om sophantering.

Det börjar bli dags för oss att lämna Sicilien. Vi har nu varit här i exakt två månader. Det var också meningen. I morgon drar vi vidare över sundet och vidare norrut längs västkusten i maklig takt.

Däcksfirma i centrum av Milazzo