Tvärs genom Sicilien

(av Angi)

Det var en gråmulen och regnig morgon så vi beslöt att göra en kort hundpromenad och sedan göra oss i ordning för att åka vidare. Vi hade tänkt oss tvärs över Sicilien via Enna till Cefalú. Resandet på Sicilien har lärt oss att om man tar de mindre vägarna går det väldigt långsamt och de stora vägarna är vackert dragna genom landsbygden. Vår Jane föreslog att vi skulle köra till omfartsvägen kring Catania och där ta motorvägen Catania – Palermo för att från den vägen ta stora norra kustvägen till Cefalú. Så gjorde vi.

Vädret växlade mellan regn och mulet. Det som lyste upp längs sydkusten var att mandelträden på vissa håll har slagit ut. Det betyder att vintern här nu övergår till vår. Att vårvärmen skulle ha kommit har vi inte egentligen märkt, men nog att januari har varit en kallare månad än december, inte någon stor skillnad men dock märkbar.

Bro

Det inre av Sicilien är bergigt men inte med vassa toppar och inte särskilt höga. De snöklädda topparna finns längs den norra kusten och så förstås Etna som inget annat berg här kan mäta sig med. Längs bergssluttningarna är det mycket åkermark och på många ställen ser man stora får- och boskapshjordar. Längre norrut odlas det mera oliver, mindre åkerbruk. Motorvägen Catania – Palermo verkar gå mera på broar och i tunnlar än på fast mark. Min fundering är om man genom att bygga broar inte förstör lika mycket odlingsmark och gör kommunikationen mellan gårdar och samhällen enklare.

Vår färd gick förbi Enna, ett mål Martin önskade se. Enna ligger mitt på Sicilien med ungefär samma avstånd till den sicilianska triangelns tre sidor. Den ligger på en höjd, 931 m över havet, den högst belägna provinshuvudstaden på Sicilien. Den är byggd på en rundad högplatå med ca 5 km omkrets. Det stupar brant åt alla håll så staden har varit lätt att försvara.  Som nästan alla städer här har också Enna en gammal historia som sträcker sig tillbaka till 1400 före Kristus. Där har hittats lämningar från bl. a. grekisk och romersk tid förutom mycket annat. Med husbilen ville vi inte åka längs trånga gator och gränder utan beslöt att åka upp längs en serpentinväg som visade sig vara riktigt bra att köra. Vi kom då upp till en parkering intill den gamla borgen Castello di Lombardia, en av de största borgarna på Sicilien, 26000 kvadratmeter enligt Wikipedia som också anger som byggår 1076. Vi tog en promenad runt borgen men vädret inbjöd inte på något närmare besök i staden, dimmoln, duggregn och 6 grader, men borgen var imponerande. Igen undrar man hur man på 1000-talet kunde åstadkomma ett sådant bygge uppe på en otillgänglig höjd.

Castello di Lombardia i Enna

Sedan vidare mot norr och mera dramatiska berg. De högsta snöklädda topparna på massiven på 1700 m höjd nära norra kusten var bara ibland synliga mellan molnen. Och nu är vi åter i Cefalú på samma ställplats där vi var för några veckor sedan.